Månad: september 2015

300+

Anmälningar strömmar in.  Och nu har vi över 300 anmälda deltagare inkl. föreläsare. Trots att vi var ganska sent ute med websidan (i slutet på maj 2015), så flera personer vill delta och har redan anmält sig till konferensen. Och … alla har lyckats med att gå igenom anmälningsformuläret. Det hjälper både oss, organisatörer, samt våra föreläsare, så att vi inte behöver oroa oss för närvaro på seminarierna.

Hittills ser statistiken för konferensen, bäst ut i Mellansvenska sjukvårdsregionen (Dalarna, Gävleborg, Västmanland, Värmland, Södermanland, Örebro och Uppsala). Bäst är naturligtvis Örebro Region, som är värd för konferensen. Tack!

Och av naturliga skäl, kommer lägst antalet deltagare från Norra regionen (Jämtland, Norrbotten, Västernorrland och Västerbotten). Tråkigt med tanke på självmordsstatistiken 2014, som visar en ökning av självmord i Norra sjukvårdsregionen, även om Västerbotten fortfarande har ett av de lägsta suicidtal (antal självmord per 100 000 invånare) i Sverige. Det är ett mysterium varför Västerbotten skiljer sig så mycket från andra Norra regioner… Det enda skillnad som jag hittade var att andelen utbildade med högskoleutbildning, var högre i Västerbotten, än i andra län i Norrland, men skulle det kunna göra så stor skillnad? Även om utbildningen är en av viktiga skyddsfaktorer, är det svårt att tro…

Suicidtal Sverige. 2014 Procentuell förändring

Hönan eller ägget?

Vet ni att det är huvudsakligen ungdomar som uppger att de känner självhat, när de kommer på besök till en psykiatriker. De vet ibland inte ens varför de hatar sig själva eller varför de skadar sig själva. Oftast är det kvinnor. Män pratar om självhat betydligt mer sällan än kvinnor. Är män medvetna om den känslan? Försöker de döva just den känsla med droger och försöker dränka den i alkohol?

Varför hatar vissa människor sig själva så mycket? De gör saker som de själva inte accepterar. Är det först det – att man hatar sig själv, eller att man förstör för sig själv och för de andra, och resultatet av det, gör att man hatar sig själv, mår dåligt och kanske även brottas med självmordstankar?

Det positiva är att självhat ofta minskar efter att man fyllt 30… Kanske får man då både mognare hjärnan och mer balans i livet? Kanske får man tillräckligt med positiv förstärkning och bekräftelse från de man älskar, och så småningom ändrar man den ”giftiga” attityden till sig själv?

Om du arbetar med människor som mår dåligt, fråga dem om självhat. Det är oftast det som ligger i grunden till det onda, dåliga mående och destruktiva handlingar… och det är det som behöver förändras i behandlingen och rehabiliteringsprocessen.

Ofta har jag tänkt mig, att personen skulle kunna må betydligt mycket bättre, hitta en mening samt förverkliga sina drömmar. Enbart från en förändring av sin attityd till sig själv… Att vara mer vänlig mot sig själv är en nyckel till välmående och fungerande relationer med andra människor.

Första steg på väg mot förändringen kan vara osäkra… Men Lindas uppmuntrande röst hjälper sin strävande dotter att förverkliga sina första steg, samt … även mig med korrigeringar av svenska texter.

Clownen Jac

Nu är det inte ens en månad kvar till konferensen. Vi behöver inte oroa oss. Platser räcker till alla! Lokalerna på Conventum Kongress och Conventum Konferens är rymliga.

IMG_4256

Tack vare att konferensen är mitt i stan, kommer vi även att kunna upptäcka Örebro. Under en av våra första resor till Örebro, besökte vi (jag och Ursula) Hjalmar Bergman Teater. Vi tyckte att den kunde passa bra för plenarföreläsningar. Vet ni vem Hjalmar Bergman var?

Hjalmar Bergman var en av Sveriges mest betydande författare. Han växte upp i Örebro. Hans far var affärsman och chef för Örebro sparbank.  Hjalmar mobbades av sina klasskamrater för att han var överviktig. I skolan kände han sig mycket ensam. Under hela sin livstid ifrågasatte han sin sexualitet och avskydde sin läggning. Han hade vid sidan av sin fru flera homosexuella relationer.  Han hade stora missbruksproblem och drabbades av återkommande depressioner.  Trots detta fortsatte han med den litterära verksamhet och skapade under sitt liv över 20 romaner, flera noveller, skådespel, filmmanus och sagor. Skrivandet var hans räddning. Han var dock inte nöjd med sig själv. Han hade nedvärderande attityd till sin egen person och det han hade åstadkommit. Han utryckte i ett av sina brev att han var enbart ”parveln som sprang omkring med sitt hjärta i händerna och gömde det än i den ena litterära figuren och än i den andra”. Hans sista roman var Clownen Jac (1930), med starka självbiografiska drag. Citat: ”Jag föddes människa – jag levde clown – jag sålde mitt hjärta – jag dog fattig” kommer från denna roman som kallas också för ”livets stora maskspel”. Hjalmar ”levde clown” till det sista. Och han var inte ensam om det. Förra året förlorade världen komikern, Robin Williams som vågade inte heller söka hjälp när han behövde den som mest. Hur kan vi förhindra liknande tragedier?

Något som jag har tagit med mig från denna Örebro resan var just om att ”leva clown”. Hur många av oss gömmer sitt verkliga ”jag” bakom en fasad? Hur många vågar inte gå mot strömmen, förverkliga sina drömmar, gråta eller skrika när det gör ont, och söka hjälp när det krisar? Istället för att njuta det livet man lever, ägnar man sig åt självhat, självstigmatisering och självtortyr. Inte konstigt att självmordstankar kommer som brev på posten…

Clown